Den är bara så sjukt muddaflippin bäst.

Det behövdes en ledig dag från bloggen igår och jag mår redan lite bättre. Hela veckan har varit en plåga skulle man kunna säga så det blir nog bra med lite helg! 

Nyheter: Jag har gått med i US.
Skitkul! Har haft Linda över mig och frågat i ett antal månader men när jag har mina down-moments så har jag inte velat vara med i US. Så nu har jag äntligen bestämt mig för att joina stora Ungdomssektionen. För er som inte vet det var jag med i MUS som står för Mini Ungdoms Sektionen. Men nu kör vi på stort! Så idag så ska jag på mitt första möte som är US-årsmöte. Är ganska taggad faktiskt. Känner alla som är med på något sätt och det känns bra. 

Förutom det händer det inte så mycket. Pontus ska nog ut imorgon tror jag. Om det inte är för dåligt väder vill säga... Han måste lära sig att kunna lita på mig och det sätts verkligen på prov ute i naturen. Annars får vi jobba lite allmänt inne med att få en framåtbjudning. Blir kul :)

Ibland undrar jag vad det är för värld jag borde leva i. Om jag ska vara helt ärlig tror jag att jag hade passat bättre in i en fantasy-värld. Där allt är övernaturligt och inget är som här. För i nu läget vet jag inte vad jag tillhör och vad jag borde göra med mitt liv. Nu när skolan är pågång igen så börjar pressen komma närmare och jag känner mig redan lite stressad. När jag tänker på mina fantasy världar så är det framförallt en blandning av Sagan om ringen, Twilight och Hungerspelen. Dem böckerna och filmerna har gjort ett stort avtryck inom mig och när någon av dom kommer upp så dras jag automatiskt till att lyssna på det. Självklart vill man inte vara i Hungerspelen men böckerna är så djupa och så som dom beskriver arenorna låter de så himla vackra. Ja alltså om man tänker bort alla minor och andra vapen som kan finnas där. I Sagan om ringen är hela det landskapet de är i heöt otroligt och väl vill inte bo i Fylke liksom? Twilight träffade mig nu det senaste, för ungefär ett halvår sen. Första gången jag såg Twilight var för ett år sen men jag mådde så dålitg efter jag sett den pågrund av att jag var ett vrak av många olika anledningar. I filmen är alla så perfekta och jag tror bara jag ville vara där med dom. Men på senare tid när jag har mått bättre så föll den pladaskt i hjärtat och efter sista filmen så jag var helt tom. Har fortfarande inte repat mig riktigt men det är bättre.

En blandning med vampyrer, alver, hober och ett unerbart vackert landskap är väl min dröm. På Nya Zeeland spelade man in nästan hela Sagan om ringen och min dröm som en Ringer är ju såklart att uppleva hela NZ. Som den Twihard jag också är vill jag ju gärna besöka Forks med, haha! Det får bli en jorden runt resa för min del. Men sålänge får jag klara mig på att fantisera om det :)

I'm trying to move away from you but your grip detain me

Idag är det första gången vi har gympa efter lovet jag har uppriktigt sagt mått dåligt över att veta det. Under tre veckor nu på lovet har jag inte rört på mig ett skit förutom när jag ridit. Jag har den sämsta konditionen någonsin just nu och jag känner mig riktigt dålig. Har ätit massa junkfood i flera dagar nu då det varit stressigt runt allt och då har vi knappt hunnit fixa mat.. Så ja, idag längtar jag inte alls tills sista lektionen. Sen så har våran riktiga lärare kommit tillbaka efter 12 veckor! Åhh jag vill bara ha tillbaka våran vikarie som var kickboxare. Hennes fyspass gav så mycket mer än vad vår ordinarie kommer ge oss.Det var lagom hårt och nästa gång hade vi någon lek som var jobbig istället. Bäst var det. 

Men vad jag vill komma till egentligen är att jag inte är speciellt nöjd med mig själv alls för tillfället. Mår skit och ser antagligen skit ut också eftersom jag inte känner mig bra på insidan :| Men förhoppningsvis är det inte så hemskt som jag tänkt mig det. Hoppas kan man alltid göra!

Jag älskar att bli inspirerad av andra! Att ta del av sånt man tycker om man kanske inte sånt man inte har. Något jag gillar är bloggar som bara lägger upp sina foton, dock måste ju fotona hålla en viss kvalité för att det ska vara värt att kika in. Att se bilder och redigeringar som man annars inte hade sett innan och få inspo utav dom till något eget projekt. Sen är det en annan sak att kopiera från någon än att få inpiration. Man ska kunna se att det är något samband mellan sakerna men inte att det är exakt lika på allt.. 

Jag hade tänkt att bli inspirerad av denna video och göra ungefär en liknande sak! Men istället för att vara i en studio så vill jag hellre vara ute i naturen och fota detta! Har en liten plan och tänkte fråga en kompis om hon ville stå modell för detta :) Sen hade jag tänkt att ta alla mina närmaste vänner och göra detta ihop med, till en stor bild med flygande människor, haha!

Kan du inte se den? Klicka här!

 

 

 

 

 

Jag har många drömmar och jag tycker det är viktigt att drömma. Att ha den där extra lilla saken man går och tänker på och önskar att man hade. För tänk om man hade precis ALLT man någonsin velat ha. Hur kul skulle livet vara då? Jag måste nästan alltid ha något litet extra som jag vet kommer förgylla min vardag, kanske just den där dagen om en månad. Det sporrar mig till att orka kämpa vidare även när det man har en riktigt dålig dag. Det behöver inte vara någon stor jättedyr sak utan om jag vet att jag har beställt en fin tröja som kommer inom en månad så blir jag på lite gott humör. Att alltid kolla brevlådan om den kommit än eller om jag får gå och vänta lite till. Men det är just den där väntan som är så underbart mystisk och spännande! Gillar den något otroligt.

Och även om du inte beställt en tröja kan familjen bestämma att man ska ut och göra något annorlunda en helg. För jag tror att variation är jättebra för alla på något sätt. Att bryta mönstret och göra något lite olikt det man brukar är grymt kul. Själv tycker jag det är jätteroligt att åka bil efter man varit hos Pontus och upptäcka området omkring Eskilstorp. Pappa och jag brukar ta en liten sväng och vi har hittat otroligt fina ställen med små sjöar och röda hus med vita knutar. Jag totalt älskar det. Att inte veta riktigt vad man är men ändå ha kontrollen. Mystik är en väldigt häftig känsla. Den gillar vi!

Jo då! Det var som jag trodde, svårt att komma upp ur sängen men väldigt kul att träffa mina kära klasskompisar! Vi hade en lugn dag med hyfsade lektioner så jag klagar inte. 

Livet fortsätter i samma riktning som vanligt. Allt är som... vanligt! Redan efter första dagen är jag urtråkad, haha! Men med lite ritning och musik mår man ju ändå ;) Har nu fortsatt lite 

Nej inte riktigt än ;) Men dessa skulle jag absolut vilja provrida!
(Tryck under bilderna för att få upp annonserna)


http://hastmarknad.hastnet.se/sok/annons.php?aid=685232&inriktning=&typ=12


http://hastmarknad.hastnet.se/sok/annons.php?aid=685583&inriktning=&typ=12


http://hastmarknad.hastnet.se/sok/annons.php?aid=683579&inriktning=&typ=12


http://hastmarknad.hastnet.se/sok/annons.php?aid=680749&inriktning=&typ=12

Jo hur ska man försöka förklara det? Själv tyckte jag att det gick skit. När vi var där inne så var det en tjej som hoppade innan mig och hon var nästan klar när jag började rida. När hon hade gått så kom en till tjej som skulle rida. För er som inte vet det då blir jag väldigt nervös när jag vet att någon kan döma mig och kanske rider och tittar på mig hela tiden. När jag precis skulle börja galoppera kom nästa häst in och vips var vi tre inne i ridhuset. Det är precis att det får plats tre hästar som rider där inne och så skulle jag hoppa. Jaa det gick ju jättebra. Hoppen blev helt konstiga, jag hade för långa tyglar, jag var koncentrerad på alla andra runt omkring mig och ja, ni hör ju hur det låter. Själv tycker jag det gick skitdåligt. 

Julia hoppade några språng och kände på honom lite med. Det kändes som det gick bättre för henne än för mig och det gjorde mig inte på bättre humör. Sen kom Pontus gamla ryttare Erica till ridhuset. Hon flyttade till Göteborg i våras så hon är inte hemma så där jättemycket. Egentligen skulle jag hoppat mera för att få en bra känsla men då ville Erica rida en liten stund och hoppa lite. Så ja allt gick verkligen jättedåligt och allt beror på mig :( 

Nu sitter jag säkert i skolan och jobbar. Synd men ändå lite kul att träffa alla kompisar och få tillbaka lite rutiner för att vända tillbaka dygnet lite ;) 

Annars idag gör jag inte så mycket. Ska till tandläkaren och spänna min tandställning lite till. Usch jag hatar att ha en spänd tandställning.. Nä men vi har det ganska lugnt här hemma och det är ju bara fyra veckor till nästa lov så det är ganska chill! Får väl hoppas vi kan hitta på något kul med klassen under denna tiden så det blir lite roligare. Hoppas ni har det bra, kram.

Före:



Efter:


Blev det bättre tycker ni?

Lite senare så åker jag upp till Pontus tillsammans med en kompis, Julia! Hon har varit uppe en gång tidigare men denna gången ska hon hålla hoppträning för oss. Vet inte riktigt vad hon har planerat men det blir nog bra. Var ju ett tag sen jag hoppade nu. Många i min släkt har varit uppe och provat på så jag har knappt hunnit rida på länge.. Men när jag red en liten stund igår så kändes alert och som att han hade en av sina bra dagar. Hoppas han håller sig likdan tills i eftermiddag. 

En lite mindre rolig sak som har hänt är att Argona, Pontus hästkompis har fått ganska svår kolik! Hon brukar tydligen få det varje säsong när det är riktigt lerigt i hagen. Veterinären var där i alla fall och jag tror dom fick läget under kontroll. Hela stallet var väldigt spänt igår och jag tror att hästarna kände på sig att något inte stod rätt till :( Skickar ett litet krya-på-dig till fina Argona ♥

Jag vill komma någonstans. Inte vara den där vanliga Svensson-tjejen som är 15 år och vanlig. Jag vill vara den som sticker ut, den som vågar, den som gör något crazy as hell och gör det till något sjukt bra. Jag vill vara hon. Hon som sparkar alla affärsgubbar i ansiktet och visar dom vad jag kan göra. Skita i vad andra säger, gå sin egen väg. Jag ska göra något som visar dom att vi unga är minst lika bra som dom. Att vi kan göra helt grymma saker. Jag vill hjälpa andra och visa vad jag står. Att jag har den drivkraften som kan göra massor. Jag vill hjälpa de som inte har det så bra som mig. Jag vill bli en businesstjej. Hon den där unga tjejen som visar vart skåpet ska stå. Jag letar, funderar och allt runt omkring mig som kan ta mig någonvart. Inte vara kvar som lilla osäkra jag. För där inne är jag egentligen inte hon, alls. Jag har stora ambitioner och vill så gärna något som gynnar många människor på något sätt. Vill visa vem jag är och lyckas med något som får alla att slå hakan i bordet. Jag ska bara komma på vad jag vill göra.

Känns som jag vill ha en blogg med bara foton. Där jag har min egna personliga portfolio, på nätet! 

Denna blogg: Inlägg och vardagsskit för dom som gillar det.
Den eventuella bloggen: Foton 

Ska fundera mer på det. Just det kom på en till sak.. Är det ens någon som läser denna bloggen?

En ny design är iallafall på g till våren. Får se då vad som händer!

Puuss! 

10 saker du inte visste om mig:

1. Jag är en väldigt känslig människa

2. Jag är är ett väldigt stort Sagan om ringen fan

3. Jag hatar smink

4. Jag vill vara den som inte är som alla andra

5. Jag är sjukt bortskämd, vill egentligen inte vara det

6. Jag är stolt över mig själv, mycket av mina pengar har jag jobbat ihop själv
7. Jag älskar att måla och rita
8. Jag är fortfarande väldigt osäker i ridningen

9. Jag fyller år dagen innan nyår

10. Jag är glad om dem runt omkring mig är glada

Ohhja! Nu är den i min ägo, helt oväntat. Life is good ♥

Tycker ni det skulle vara roligt om jag fixade lite steg-för-steg till bättre bilder? Lite enkla redigeringar och även lite roliga tips som ni kanske skulle vilja göra?

Är det något ni alltid undrat och vill se hur man gör? Kommentera ↓

Igår började första ridningen efter vinterlovet! Var ganska nervös innan eftersom jag inte visste vilken häst jag skulle ha. Jag mår lätt dåligt av att inte veta och speciellt efter olyckan så har jag bara blivit mer nervös.

Väl uppe så såg jag att jag skulle ha Aspe. En häst jag faktiskt aldrig ridit innan men med tanke på vad andra har sagt och vad jag haft för bild av henne så fick jag en liten panikångest attack... Efter två varv runt stallet och efter att ha släppt lite på känslorna så bestämde jag mig för att klara det! Fick ett litet återfall när jag väl satt uppe på henne och precis innan vi skulle börja skritta men som sagt jag hade bestämt mig och då får det bli så. Ja och efter lektionen kan jag ju försöka beskriva henn och det gör jag med dessa ord: Mysig, speciell, trygg, stabil, pigg och otroligt vänlig. Haha, detta är precis rena motsatsen till vad jag hade beskrivt henne innan jag hunnit sitta upp och känna in mig på henne. Så ja vad ska man säga? Jag är väldigt glad att jag bestämde mig för att fixa det och min kompis Sara sa som hon brukar när jag träffade henne i sadelkammaren, "Vad var det jag sa, det gick ju bra?" Inte första gången jag har hört den meningen från henne ;)

Denna månad var då jag för första gången provred Pontus!

1. Låt det vara personligt! Om du gillar stilrena saker kan du kanske hitta någon fin simpel vit liten låda som du kan ha som en liten smyckeslåda, pennlåda eller bara ha bra-att-ha-saker i den.

2. Var kreativ! Använd inte bara saker till det dom är gjorda av, låt fantasin flöda så kanske du kommer på att en bok kan bli till en låda eller att en lampskärm kan bli en fin skål. 

3. Lyft uppåt! Tycker det blir en jättefin kontrast att sätta upp något mot taket som förvaring. Det blir så hima tungt att bara ha allt nere på golvet. Lite krokar med fina saker kan lyfta upp ett helt rum.

4. Använd ditt utrymme! Leta efter ställen som kanske du inte tänkt på att du har innan och förvara lite saker där.    Har du en soffa i ditt rum så kanske du kan fixa rullbara plattor som du kan skjuta under.

5. Smarta möbler! Tänk redan på att vara smart när du står i affären. Ska du köpa en liten fotpall så kan du ju leta efter en med inbyggd låda eller en säng med lådor under sängen.

Foto:
- Lära mig fota ännu bättre - Träffat min stora fotoidol, Elin Kero aka Nevnarien

Mamma, jag och Pontus skulle ju ta en ritt ute men när vi väl var ute så ville han inte alls gå. Han började backa och tramsa sig så jag hoppade av och fick leda honom. Han var definitivt inte rädd, han är nästan aldrig rädd så han tramsade bara. Efter ett tag så fick jag fram honom men han stretade emot och stannade gång på gång. Dett bevsade verkligen vilken liten respekt han har för mig! Trodde faktiskt att han hade åtminstånde lite respekt, men nej det var ingenting. När vi sedan vände och skulle gå hem så bara drog han och ville springa hem till maten. Jag, som fortfarande gick på marken, hade det lite jobbigt att få honom att lugna ner sig. Men jag klarade inte av att inte le. För att se honom så glad gjorde mig varm i hjärtat och när han tog ett glädjeskutt så var det bara för gulligt ♥ 

Så framöver blir det mycket träning i naturen från marken för att öka förtroendet och även göra mig säkrare :)

 

Dagen igår skulle jag spenderat ute med kameran och min fina fjärrutlösare. Meen istället så satt jag hemma och tittade lite hela dagen på How I Met Your Mother...  Satt även vid pianot ganska länge! Har försökt att lära mig lite låtar ur Twilight vilket inte går speciellt bra. Jag vaknade kvart över ett, så man kan väl säga att jag satt första delen av eftermiddagen vid pianot! Somnade vid fyra ungefär så tyckte jag var värd att få sova ut ordentligt.

Eftersom  jag inte gick ut med kameran igår så får jag väl göra det idag då? Vill jättegärna visa er alla mina fina kläder som jag har haft under de senaste högtiderna. Tänkte även ta lite bilder hos Pontus med om det är bra väder! Ska nog försöka mig på vår första galopp ute. Har faktiskt aldrig galopperat utanför ridbanan och ridhuset vilket känns lite pinsamt eftersm jag haft honom i snart ett år... Så imorgon får det nog bli så även om jag hade tänkt att bara skritta honom en liten kort sväng!

Instagram: @olssonannas
Mejl: annasolsson@live.se

10 saker som jag är nöjd med över mig:

1. Jag ger ALDRIG upp
2. Min sits i ridningen
3. Har lätt att lära mig saker

4. Jag är en medmänniska

5. Vågar att utforska

6. Är en sann djurvän

7. Har koll på mina pengar

8. Vågar visa känslor inför de flesta

9. Jag glädjs ofta av andras lycka

10. Jag vågar fråga om hjälp

Visste ni att jag var "medryttare" på en annan ponny innan Pontus? 

Denne ponny hette Berlion Womblebeat och var min kompis Rebeckas foderhäst. Nosis (som han kallades) var en sockersöt d-ponny som var en perfekt dressyrläromästare. På provridningen så var vi i det stora ridhuset och ja, det var första gången jag satt på denna ponny. Började skritta lite men helt plötsligt så börjar han trava och innan jag visste det så var vi redan i full galopp. Hade verkligen ingen kontroll och vi bara fllög runt varv efter varv. Efter ett antal många varv så saktar han av till trav och jag bara tar tag i tyglarna och då började han galoppera igen. Men efter några meter så kommer min kompis och får tag i tygeln vilket blir att det blir ett väldigt häftigt stopp och jag flyger av... Var väl lite chockad om man säger så, haha! Bad Rebecka rida honom lite så han skulle lugna ner sig. Hon visade lite hur jag skulle göra om han började hålla påoch jag lärde mig lite mer.

Efter ett tag satt jag upp igen och hon ledde mig så jag kunde få hjälp ifall han började gå iväg. Vi skrittade bara, men det var första gången jag satt på en ponny som lydde mig så himla bra och gick så sjukt fint. Rebecka berättade att han gick superfint och att han jobbade i form. På den tiden visste jag ju inte riktigt vad att gå i form var men det lät bra och jag var sjukligt nöjd med mig själv. Jag fick göra skänkelvikningar, öpnna, sluta och allt bara flöt på. Det var första och näst sista gången jag red honom.

Sista gången jag red honom så skrittade jag bara medans Rebecka longerade. Mest för att jag skulle känna av lite så det kändes bra. Då visste jag inte att det var sista gången jag satt på hans rygg. Några veckor senare åkte han.

Där Pontus står är det väldigt lugnt. Oftast inte mer än 2 till där uppe samtidigt, vilket är väldigt skönt ibland och mindre roligt ibland. Tex. har jag inte någon kompis att rida ut med vilket är supertråkigt! Men å andra sidan är nästan alltid ridhuset ledigt så på vintern gör det inte så mycket faktiskt. Stallet ligger i Lallerydstrakerna 4 km från JFK. Själva gården tror jag inte har något namn men det lilla området det ligger på heter Eskilstorp så det är just det det får heta, i alla fall här på bloggen.

Hela stallet renoverades för cirka två år sedan och rikitgt fräscht med väldigt bra luft. I stallet finns det runt 20 boxplatser som är relativt stora. Det är bara fem hästar som är inhyrda, resten äger Jens och Kerstin. Det är dom som äger hela gården och har hand om allt runt omkring. Hagarna är stora och bra men när det regnar blir alla hagar helt förstörda så oftast är det bara stora gytjebad... Om det är riktigt hemskt så flyttas Pontus och hans två hagkompisar till rundpaddocken och en liten inhägnad brevid. Det tycker jag är jättebra för det är ju bättre att de kan gå i en mindre hage än att de riskerar att skada sig i den stora.

Ridhuset är cirka 25x50 skulle jag tro! Det är ganska gammalt men ändå väldigt fint och rent. Sen har vi ju också en väldigt fin ridbana. Stor och rymlig och när det är bra väder står det alltid framme hinder av alla olika slag. Lite titthinder och lite vanliga räcken.

Är det något mer ni vill veta är det bara att kommentera på! Tycker ni jag borde gå in lite närmare på hästarna och ge en liten beskrivning så gör jag gärna det :)

Min födelsedag spenderade jag tillsammans med... sängen!

Hade nämligen tjejerna över och hade mys dagen innan så dom sov över till den rikitga dagen. Mys! Vaknade av att hela familjen och alla mina fina vänner kommer in med paket, blommor och ljus. Måste nog vara det bästa någonsin.. Haha, vi somnade inte förrens vid tre så var sjukligt trött när alla kom sjungandes. Fick massor av fina saker av både famlij och vänner så är riktigt nöjd med allt faktsikt. Bland annat fick jag presentkort på Charlies så nu får jag väl åka dit snart och shoppa! Ska fixa kort på alla saker, även från julafton så ni får se allt. 

Nyår firade jag först eftermiddagen med kusiner och familjen. Men eftersom mina kusiner båda skulle fira på egen hand så drog jag hem min fina vän Malinda så jag fick lite sällskap! Gjorde inte mycket speciellt utan det var bara kul att ha någon där. Kort tog vi dock ganska många. Testade min nya blixt och fjärrutlösare och det funkade prima! Efter tolvslaget så gick vi ut och tände på fyrverkerierna och tittade på de andras. Jättefina var de verkligen, men här i Jönköping regnade ganska bra så vågade inte ta med kameran ut... 

2013 ska bli ett grymt år. Det ska jag få det att bli! :)

Många som bloggar skriver sina mål med deras hästar och vad de vill uppnå. Vissa vill komma runt en clear round bana på 20 cm och andra vill hoppa nationell nivå. Ändå är alla mål något man verkligen vill och det är något man ser fram emot. Att ett mål kan vara så olika men samtidigt lika tycker jag är alldeles speciellt. Ett mål är något man sätter upp själv på SIN nivå, ingen annans. Sen finns det både långsiktiga och kortsiktiga mål. Att försöka nå ett mål långt borta är inte omöjligt. Under tiden sätter du upp nya mål som du vill klara på vägen till det du verkligen vill. Alltså så är målen som en liten resa. Tänk att du ska från Skåne upp till Luleå med tåg. Du åker inte alltid hela vägen direkt utan att stanna upp. Varje hållplats är ett delmål till det stora. Utan dom kommer du ingenstans. Föreställ dig att tåget som du sitter på fortfarande är i Skåne, du kan inte se Luleå men du kan se många andra av hållplatserna på vägen. Med tiden kommer du längre och längre fram och du åker förbi en efter en. På en station får tåget ett litet fel på elledningarna. Detta stopp ses som att du kanske inte klarar av målet direkt. Men någon gång kommer tåget ge sig av. Därför måste man kämpa. Allt är inte en dans på rosor! Men någon gång i framtiden kanske efter ett stopp eller flera stopp, efter hundratals av hållplatser och efter en lång tid kommer du fram till Luleå. Du har nått ditt mål. Efter hand kan man ändra sina mål. När du sitter i din vagn så kanske du kommer på att du inte längre vill till Luleå utan du vill längst upp i Sverige. Därför måste en del av dina mål vara flexibla, det blir inte alltid som man tänker sig. Ofta händer det något som kan ändra allt. Du kan bli sjuk eller vad som helst! Men det viktiga är bara att kämpa.

Mitt mål kan ses som lite konstigt... Inom dressyren så vill många lyckas få hästen i en fin form och att den ska kunna sluta, öppna och allt var det heter... Mitt och Pontus mål detta året är att ha KUL! Han är gammal och tycker det är tråkigt. Då vill jag inte traggla runt i ridhuset för att få honom att jobba perfekt. Visst skulle det vara jätteroligt om han tyckte det var kul att arbeta men så är inte fallet. Vi kommer bara hitta på roliga banor, ta många andningspauser och mysa så mycket vi kan! Ibland kan jag bara sakta av, släppa stigbyglarna och bara sitta där. När jag driver honom går han ALLTID direkt fram till mamma. Där kan vi stå i 20 minuter och bara prata, mysa och pussa på världens finaste ponny. Tack vare honom har mamma funnit hästintresset lite mer och hon vill engagera sig i det. Och vem är en bättre läromästare än Pontus? Om jag inte gör rätt gör inte han det heller. Om jag inte skärper mig så skärper sig inte han heller och om jag inte peppar honom med uppmuntrande ord, klappar på halsen och vilopauser så peppar han inte mig att fortsätta arbeta på den där tråkiga volten! Tillsammans är vi oslagbara. Visst är han en tjugoårig utarbetad ridskolehäst men kan kan han och om han vill så gör han det. 

Enligt Pontus så är det bara en lång och lugn skogstur som han riktigt kan njuta av. Eller att han betar i hagen medan jag sitter på hans varma rygg. De stunder är de bästa som finns och jag älskar verkligen den här ponnyn över allt annat! Vi ska klara allt tillsammans om det nu skulle vara att komma över en bana som ligger på 60 cm eller att rida ett skitkul dressyrprogram och skratta när vi inte lyckas riktigt som vi tänkt oss. Att få Pontus i form ÄR svårt det har jag fått intygat från både min tränare och flera andra som ridit honom. Jag som inte ridit mer än i 3år tycker det är svårt när hästen inte ger med sig och jag inte riktigt vet hur jag ska göra. Men det viktigaste är att han få röra på sig. Innan var han knappt igång under ett år.. Det ska det bli ändring på! Jag har nu lagt upp en bra plan tillsammans med min tränare hur jag ska träna upp honom. Jag kommer rida för henne någon gång i månaden och sedan ha hjälp av min bästa coach Frida! Tror jag ska be lite annat folk om hjälp så jag lär mig ännu mer från olika duktigare ryttare. I hoppningen som jag har varit grymt osäker på tycker jag nu är ganska roligt! Så ja, det känns bra just nu och jag vet att det kommer bli bra tillsammans.

Fredag: Ridlektion på JFK
Lördag: Träffa kompisar?
Söndag: Pontus, lätt jobb i ridhuset